Färre kolhydrater, då minskar vikten snabbt

Tidningen DN har gjort en grundlig genomgång av resultaten i de mest omfattande bantningsstudierna som har gjorts i världen. De har intervjuat forskarna bakom forskningsresultaten. Man har lottat över tusen försökspersoner i främst USA och Israel till att följa olika dieter i upp till två år.

Vilken är bästa vardagstränignen?

Bantningsmetoderna kan delas upp i tre typer: lågkolhydratdiet utan pasta och bröd, traditionell fettsnål kost och den mer balanserade traditionella Medelhavsdieten med mycket grönsaker, olivolja, baljväxter och fullkorn.

Den svenska lågkolhydratdieten LCHF (low carb high fat), som innebär en kost med extremt lite kolhydrater, ingår inte i granskningen. LCHF-dieten har inte undersökts i stora studier och därför går det inte att dra några slutsatser om den är bra för vikt och hälsa på lång sikt.

Granskningen visar att alla i genomsnitt går ner ungefär lika mycket i vikt oavsett vad de lägger på tallriken. Det handlar om en gans­ka måttlig viktnedgång på mellan ungefär tre och fem kilo på två år. Men en närmare granskning visar att viktminskningen varierar stort mellan olika deltagare. Det beror på att dieterna påverkar vikten på olika sätt.

Smarta fuskträningen!

Våra gener gör oss till exempel olika känsliga för kolhydrater och fett i maten. En del människor kan av genetiska skäl vara extra känsliga för snabba kolhydrater. De går lät­tare upp i vikt om de äter mycket vitt bröd, ris och socker.

– Allt fler studier visar att våra gener kan öka vår risk att bli feta. Vi kommer sannolikt att kunna skräddarsy kostmönster efter våra gener, men vi är inte riktigt där än, säger Christian Berne, som är professor i medicin vid Uppsala universitet.

Han ingår i en expertgrupp vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som presenterat vetenskapliga bevisen för vilken effekt olika koster och livsmedel har på viktnedgång, sjuklighet och livskvalitet vid fetma.

Kosten kan också påverka hälsan och det mäter forskarna med olika markörer. Det handlar till exempel om våra blodfetter. De delas upp i det ”goda” kolesterolet HDL och det ”onda” LDL. För mycket av det ”onda” LDL i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

– Den som vill sänka sitt LDL mår bäst av att äta fettsnålt eller lågkolhydratkost. Det samma gäller för den som har för höga triglycerider, som är ett annat blodfett, säger Iris Shai, som är professor vid Ben Gurion University i Israel och en av världens ledande dietforskare.

Många överviktiga människor har också för högt blodsocker. Det ökar risken för typ 2-diabetes (åldersdiabetes), som i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Enligt Iris Shai bör de i första hand äta den traditionella Medelhavskosten eller minska på kolhydraterna.

– Det gäller också den som redan har diabetes eller som har en förälder med sjukdomen, säger hon.

Så påverkar löpningen ditt skelett!

Den som är frisk kan välja diet efter tycke och smak. Då handlar det om huruvida man föredrar att räkna kalorier eller kolhydrater.

Hur mycket man vill gå ner i vikt kan också ha betydelse för vilken diet man ska välja. Enligt både Iris Shai och professor Gary D Foster vid Temple University i USA, kan lågkolhydratdieten vara den effektivaste för den som vill gå ner 5–10 kilo under ett halvår.

– Den ger den snabbaste viktnedgången på kort sikt. Vill man gå ner mer i vikt tror jag mer på ­ Medelhavsmaten eftersom den är mer varierad och därför lättare att hålla fast vid under en längre tid, säger Gary D Foster.

Han har visat i sina studier att de som får professionell rådgivning i en stödgrupp lyckas bäst.

– De går i snitt ner nästan dubbelt så mycket som de som bantar på egen hand. De lär sig knep för att hantera sitt ätande i olika situationer och då blir det också lättare att hålla vikten på lång sikt, säger han.