Fettisdagens betydelse och ursprung

Att äta hetvägg eller fettisdagsbulle hörde till frossandet under fastlagen. Hetvägg, ursprungligen kumminbeströdda vetebullar, troligen i kors- eller kilform, var ett ålderdomligt festbröd som var en del av den ”vita” fastematen bestående av mjöl- och mjölkmat.

Baka härliga GI vänliga dinkelsemlor till fettisdagen:
Fettisdagen är den tisdag som följer på fastlagssöndagen. I de katolska länderna är denna tisdag den sista dagen före fastan, och då såg man till att äta fet och närande mat.
På franska kallas dagen mardi gras, som betyder just 'fet tisdag' men det har också kommit att bli namn på hela den karneval som kring den dagen hålls i Västindien och New Orleans, som ju en gång var franskt.

I vårt land är fettisdagsbullen, semlan, en rest av denna tradition, som dock helt har spårat ur.
Semlor kan nu ätas inte bara varje tisdag utan Sventon intar ”temlorna” torra till kaffet året runt.

Knepen som gör dig 10 år yngre!

Varma kilar
Hetvägg kom till Sverige från Tyskland och ordet hetvägg kommer från tyskans ”heisse wecken” som betyder varma kilar.

Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt. I och med reformationen på 1500-talet försvann bestämmelserna om fasta ur den svenska kyrkans lära.
 
 Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den allra äldsta och viktigaste. Då var kött och ägg förbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Den långa fasteperioden förbereddes genom överdådigt ätande och festande under fastlagen, dvs. de tre dagar som föregick fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat. I många katolska länder är det karneval under fastlagen efter orden ”carne” och ”vale” som betyder ”kött farväl”.

Därfö blir du rynkig av socker!

Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndagen eftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk.
Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag.

Äta i dagsljus
Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.

Så lyckas du bäst med att gå ner i vikt!

Det var det viktigt att besökande blev bjudna på någonting att äta eller dricka under fastlagen, annars bringades olycka över gården. Man skulle överhuvudtaget äta mycket under fastlagen så att man klarade sig under den kommande fastan.

Förutom hetväggar/semlor varierade fettisdagens mat. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti, i Uppland, Södermanland och Värmland åt man ”fettisdagskött” som oftast bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att sju mål mat skulle ätas under fettisdagen, bland annat kokt fläsk och dopp i grytan med ett av julbröden som sparats speciellt för detta ändamål.

Mördar semlan
Under 1700-talet betecknade hetvägg en rund vetebulle med fyllning som serverades simmande i varm mjölk i skål eller djup tallrik. Hetvägg serverades även vid hovet. Den svenske kungen Adolf Fredrik åt en sådan på den ödesdigra fettisdagskvällen den 12 februari 1771. Efter en måltid bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg, föll han ihop och dog. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna ansåg därefter att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Så blev det nu inte.

Vilken ätpersonlighet är du?

Förr var hetvägg en maträtt hårt knuten till fettisdagen, dagen före fastan, utom i södra Sverige, där bullarna av tradition ätits på fastlagsmåndagen, även kallad ”bullamåndag”. Från 1800-talets mitt är den gängse beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den senare beteckningen används i södra Sverige.

Hetväggens fyllning har varierat. Mandelmassan nämns redan 1833 i Årstafruns dagbok och det var en gotlandskonditor som började med vispgrädden efter första världskriget.
Idag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor (från latinets simila bulle av vetemjöl).

Fettisdagen hänger också ihop med påskriset, man piskade nämligen varandra på fettisdagen. Detta antas höra ihop med gammal naturmagi

Påverkar det vikten att äta snabbt eller långsamt?

Dinkelsemlor |GI

Till 16 personer!

Tillbaka

• Färdiglagat till dörren
• Lunch och middag
• Daglig coaching via mail
• Recept och träningstips